dianaforsstrom.blogg.se

Fundera över din senaste APL.

Publicerad 2016-04-21 13:06:00 i Allmänt,

Skriv ned dina tankar utifrån följande frågeställningar:

a.) Såg du några tydliga kopplingar med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade? b.) På vilket sätt?
c.) Fanns det situationer där man inte följde hälso sjukvårdslagen? d.) Hur skulle man arbeta istället?

Lagen om stöd och service
Enligt LSS, lagen om stöd och service ska alla ha möjlighet till arbete trots funktionsnedsättning. Botkyrka kommun har många möjligheter för att alla ska få delta i arbetslivet på en daglig verksamhet, men det är helt frivilligt.
Dem som kan få komma till daglig verksamhet i Botkyrka kommun är: funktionsnedsatta som har down syndrom, cp skada, hjärnskada, autism eller liknande.
Kommunen samarbetar med sär-gymnasium och företag inom olika områden för att personer lätt ska kunna komma till den dagliga verksamheten som passar dem bäst. 
Alla kostnader inom verksamheten står kommunen för.

LSS ska underlätta ett självständigt liv
Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som de behöver för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol.

Vem omfattas av lagen?
I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen och de delas in i så kallade personkretsar. Det finns tre personkretsar med olika bedömningsgrunder eller kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska få stöd enligt LSS:

1.      Personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

2.      Personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder.

3.      Personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid.

Bedömningen görs utifrån den diagnos man har fått. Men i personkrets 3 måste funktionsnedsättningen vara så stor att den orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Diagnosen, orsaken eller graden av funktionshinder saknar betydelse i bedömning av personkrets 3.


Tio olika typer av stöd
LSS innehåller tio olika typer av hjälpinsatser. Insatserna är:

Rådgivning och annat personligt stöd

  • Personlig assistans
  • Ledsagarservice
  • Kontaktperson
  • Avlösarservice i hemmet
  • Korttidsvistelse utanför hemmet
  • Korttidstillsyn för ungdomar över tolv år
  • Bostad i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet
  • Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
  • Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och hjärnskador som man har fått i vuxen ålder.

De personer som utför hjälpinsatser, till exempel en personlig assistent, har tystnadsplikt och får inte avslöja något om förhållandena hos den som får hjälpen. Enligt lag, Lex Sarah, är alla som arbetar med hjälpinsatser inom LSS skyldiga att anmäla missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten.

Rådgivning och annat personligt stöd
Genom landstinget kan man få allmänt stöd och rådgivning av till exempel en kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped eller arbetsterapeut. Läkarinsatser ingår inte i LSS, utan de får man som alla andra enligt reglerna i Hälso- och sjukvårdslagen.

Personlig assistans
Om man har en funktionsnedsättning ska man själv kunna anställa, eller genom kommunen få, en eller flera personliga assistenter som hjälper till med måltider, förflyttning, personlig hygien, personlig service och daglig gemenskap.

Ledsagarservice
Man kan få ledsagarservice som en tillfällig hjälp för kontakter ute i samhället, till exempel om man behöver besöka en vårdinrättning. Ledsagarservice är mest till för den som inte har så omfattande funktionsnedsättning att en eller flera personliga assistenter behövs.

Kontaktperson
Man kan få en kontaktperson som ska vara med som stöd och hjälp i samband med till exempel fritidsaktiviteter och vid kontakter med myndigheter då det inte krävs specialiserad juridisk kompetens. Kontaktpersonen ska även vara allmänt sällskap.

Avlösarservice i hemmet
Denna stödinsats ger avlastning för anhöriga eller familjehemsförälder så att de kan få tid för sig själva, till exempel en semesterresa.

Korttidsvistelse utanför hemmet
Barn med funktionsnedsättning har rätt till en tids vistelse i ett särskilt korttidshem, hos en stödfamilj, på ett sommarläger eller liknande. Tanken med den här insatsen är att den som har funktionsnedsättning ska få miljöombyte samtidigt som anhöriga får avlastning och vila.

Korttidstillsyn för ungdomar över tolv år
Ungdomar över tolv år med omfattande funktionsnedsättningar har rätt till korttidstillsyn utanför hemmet före och efter skolans slut samt under lovdagar, studiedagar och sommarlov.

Anpassat boende för barn och ungdomar
Barn och ungdomar som har så stora behov av hjälp att de inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i bostad med särskild service. Det kan till exempel vara gruppboende eller boende i familjehem.

Anpassat boende för vuxna
Om man är vuxen och har funktionsnedsättning har man också rätt till anpassat boende. De tre olika formerna av boende är:

  • Egen bostad som har anpassats men som inte har någon fast personal
  • Servicebostad med viss service och vård dygnet runt
  • Gruppbostad som alltid är bemannad med personal och som ska klara av hela behovet av stöd.

Daglig verksamhet för den som är i yrkesverksam ålder
Om man är i yrkesverksam ålder och har en funktionsnedsättning kan man få arbeta med lämpliga sysslor på ett dagcenter eller annan arbetsplats, till exempel inom den kommunala äldreomsorgen. Man brukar få en viss lön. Det finns också de med funktionsnedsättning som klarar av att arbeta utan att en arbetsplats behöver anpassas. Det handlar om att hitta en arbetsplats som passar den funktionsnedsättning som man har, till exempel autism.

Uttrans dagliga verksamhet 
Målet med verksamheten är att funktionsnedsatta ska få möjlighet att delta i arbetslivet och utveckla självständighet.
På Uttrans dagliga verksamhet jobbar man efter en individuellplan med mål för personens utveckling av självständighet för att lättare klar av vardagslivet.
Uttrans dagliga verksamhet erbjuder olika arbetsuppgifter för funktionsnedsatta personer. Sysselsättningen är anpassad individuellt och syftet är att uppgifterna ska kännas intressanta, meningsfulla och det ska vara utvecklande för personen.


Hjälpmedel
Det finns olika hjälpmedel inom daglig verksamhet. På min avdelning användes en motions cykel som arbetsterapeut gett instruktioner till och den användes 20 minuter av 2 arbetstagare för att dem behövde extra motion för att bi behålla hälsan.
Rullstol finns för en person som ibland är stel och har svårt att gå och den underlättar då.  
En arbetstagare som är blind använder käpp på promenader.
En timer finns för att underlätta för arbetstagarna att uppfatta tid och de förstår lättare när en arbetsuppgift är klar och att förstå när det är dags för t.ex. lunch när den ringer. Annars frågar dem hur långt de är kvar men de förstår inte hur lång tid en kvart är, därför använder man en timer och då får arbetstagarna en bättre tidsuppfattning.
En arbetstagare hade bild och objekt schema där han fick ta av en bild när den uppgiften var klar och kollade sedan vad som skulle hända efter. På så sätt var det lätt för honom att hålla koll på dagen och veta varje uppgift han hade.


En dag på Uttrans dagliga verksamhet

En sångerska kommer och sjunger och spelar gitarr en halvtimme varje fredag. Alla har då en gemensam aktivitet som bidrar till livskvalité vilket alla funktionsnedsatta har rätt till. 
Sedan börjar arbetet. Personalen pratar med arbetstagaren om vad hen ska jobba med, hen får oftast välja själv tillsammans med personal hjälptes man åt med arbetsuppgifterna på schemat i personens takt. Daglig verksamhet som arbete är en del av lss, att alla ska ha rätt till ett arbete oberoende diagnos. Efter arbetsdagen åker deltagarna hem med färdtjänst, som dem har rätt till tack vare lss.
När arbetstagarna lämnat dagliga verksamheten dokumenterar personalen om arbetstagares beteenden och händelser under dagen. Medicinlistan checkas av, man skriver om EP, epilepsi anfall förekom, om ett annorlunda eller avvikande beteende uppstod och hur det gick med arbetsuppgifterna. Detta dokumenteras för att upptäcka nya förändringar eller förbättringar hos arbetstagaren och för att kunna uppfölja varje individs utvecklingsplan.


Att tänka på som personal

Att bidra till en god arbetsmiljö genom att:

·         Samarbeta i arbetsgruppen

·         Följa sekretess och verkar för fattade beslut

För att vara professionell och ha rätt bemötande:

·         Vara saklig

·         Visa respekt

·         Lyssna

·         Ha en positiv attityd

·         Vara tillgänglig

·         Följa upp och återkoppla tydligt

·         Lyhördhet

För att bygga relationer i omgivningen:

·         Nyfikenhet

·         Konversera

·         Skapa och upprätthålla ett relevant kontaktnät för verksamheten

·         Arbetsglädje

·         Arbeta effektivt och kreativt

·         Flexibilitet

·         Proaktivitet

·         Lösningsfokuserad

För att följa och medverka till att utveckla gemensamma rutiner:

·         Ta till sig nya metoder som ny teknik, och digitala arbetsverktyg.

·         Ta reda på de rutiner och arbetssätt som finns inom området i verksamheten och följer dem

·         Bidrar till att befintliga rutiner och arbetssätt förbättras

Att bidra till förbättring, delaktighet och utveckling av verksamheten genom att:

·         Ta ansvar för att upprätthålla, breda och fördjupa sin kompetens

·         Följa utvecklingen på de områden man är verksam

·         Ta initiativ och föra fram konstruktiva idéer och förslag

·         Dela med sig av sin kompetens

Min upplevelse av praktiken på Uttrans daglig verksamhet
Jag tyckte Personalen var trevlig och välkomnade mig. Min mentor förklarade allt hon gjorde för att jag skulle förstå, men jag tyckte ändå att det var otroligt svårt och jobbigt i början. Jag var inte förberedd på hur en daglig verksamhet fungerade och allt var nytt och svårt att ta in.
Jag upplevde att arbetstagarnas livskvalité var mycket mer annorlunda än min och i början tyckte jag att det inte kändes värdigt för arbetstagarna.
Att komma in i rutinerna tog ganska lång tid för mig. Det var svårt att veta vad som var rätt eller fel att göra eller säga till en arbetstagare.
Jag vågade inte ta initiativ utan var väldigt osäker och följde alltid med min handledare för att se och ta in hur hon arbetade.
Jag fick ta del av tidigare dokument och delta i en arbetskonferens där man talade om den individuella planen för en arbetstagare.
Jag utvecklades mycket under tiden på praktiken. I slutet hade jag äntligen kommit in i rutinerna. Jag trivdes mycket bättre, tog initiativ, vågade prata och hjälpa arbetstagarna själv. Jag har lärt mig att man måste ha tålamod, vara uppmärksam och hitta lösningar på olika problem. Min APL på Uttrans daglig verksamhet var tuff men otroligt lärorik.

Källor
http://www.1177.se/Stockholm/Regler-och-rattigheter/Lagen-om-stod-och-service-till-vissa-funktionshindrade---LSS/
http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/funktionsnedsattning
http://www.botkyrka.se/stodochomsorg/funktionsnedsattning/dagligverksamhet
http://www.botkyrka.se/SiteCollectionDocuments/AdresserDagligVerksamhet2015-06-03.pdf

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela